HEM OM TIVEDEN RIDLEDERNA RIDLEDSKORT SERVICE TURRIDNING KONTAKT OCH BOKNING BILDER REPORTAGE OM FÖRENINGEN
 
 

« Tillbaka

Vårritten 1–2 maj 2009
Granviksleden

Av Lena Gribing


Foto: David Gribing

Vårritten 1-2 maj 2009 blev ett lyckat äventyr i strålande vårväder.

Vi började vid Stenkällegårdens slalombacke och hade fått lov att rida en bit på vandringsleden för att slippa den större grusvägen. Det visade sig att trots det torra vädret så var några diken rejält blöta och vilket en del hästar inte tyckte om men efter några försök så var alla 18 ekipagen över och kunde fortsätta upp mot sommartorpen vid Spåndalen. Därifrån red vi en nyröjd men gammal väg till ödetorpet Humlegårdsliden. Båda är högt belägna platser som tagits upp av finnar på 1600-talet. Förr fanns här välvårdade åkrar och hagar men skogsbruket har en gång planterat skog på marken som nu avverkats och lämnat fruktansvärda spår efter sig.

Nästa plats vi kom till var Djäknetorpet. Vi rastade vid de stora Ekarna som antagligen planterats i hagarna av djäknar, lärlingar från klostren för flera hundra år sen. Tyvärr hade det stora beståndet av Tibast som finns här redan blommat färdigt men här är en fantastisk fin plats som är väl värd att besöka året om.

Sista ridsträckan gick genom en välskyltad botanisk skogspark med unika växter. I Granvik välkomnades vi av alla bybor som kantade gator och villaträdgårdar.

Efter att ha sadlat av vid Vandrarhemmet gick vi genom byn till hästhagarna som iordningställts och utökats med fler fållor så att alla hästar tryggt kunde gå för sig själva eller med bekanta kompisar. Väl tillbaka på Vandrarhemmet fick vi en fantastisk supé med både lax och röding. Kvällen avslutades med Bastu och dopp i Vättern samt en gemytlig pratstund vid elden på lägerplatsen.

Efter frukost och städning sadlades alla hästar på och ritten tillbaka började lite dramatiskt då det visade sig att stigen efter stranden inte höll. Den kommer att stängas av tills den blir lagad. Vi fick ta den övre vägen istället. Byalaget i Granvik har gjort ett jättejobb med röjningar och skyltning. Det ska de ha ett stort tack för. Vi rastade vid de enorma ekarna igen. Den här dagen var det lika fint vårväder.


Foto: David Gribing

Vi delade på oss i några grupper eftersom vi ville rida olika fort. Den här gången red vi på den större landsvägen i stället för den blöta vandringsleden. Det är bra sikt och inte mycket trafik. Vid Stenkällegården avslutades Vårritten med en fantastiskt fin och god middag.

Det här var tredje året som vi ordnade med en Vårritt, kanske inte så långa sträckor men ändå lite äventyrligt. Det är bra att komma tillsammans och umgås och prata hästar. Vi rekommenderar fler att göra samma sak men det gäller att planera väl och rådgöra med Ridledsbokningen och ledansvariga. Skyltningen är bra men det gäller att uppmärksamma den annars kan man komma fel och man möter inte många människor på skogen som går att fråga efter vägen. Diken, sanka partier och smala broar går också bra bara man tar det lugnt men ibland kanske man måste kliva av hästen. En fördel är om man har någon som kan transportera packning och fika vilket vi hade. De som gjorde detta ska ha också ha tack. Det är ju skönt att rida utan packning men stadiga och väl packade sadelväskor är fungerar också.

Stort tack till alla som ordnade med arrangemanget!

Av Lena Gribing